COPYRIGHT ©INFOMENT 2026

Utifrån vår undersökning kan vi fastställa följande:

– Valet var mycket jämnt: 49 484 rösters marginal och 176–173 mandat. År 2022 hade alltså M+KD+L+SD 46 296 fler röster än S+V+MP+C. År 2026 är förhållandet omvänt: S+V+MP+C har 49 484 fler röster.
– Ingen enskild demografisk grupp kan med tillgängliga data identifieras som den fastställda förklaringen till valresultatets förändring.
– Det går inte att fastställa att utrikes födda/invandrare avgjorde valet.
– Det går inte att fastställa att muslimer avgjorde valet.
– Det går inte att fastställa att nya svenska medborgare avgjorde valet. Rapportens huvudsakliga och bakgrundsbaserade scenarier vänder inte mandatmajoriteten.
– Unga och kvinnor uppvisar stora förändringar i VALU. I rapportens kontrafaktiska modeller är förändringarna tillräckligt stora för att mandatmajoriteten ska vändas om deras röstpreferenser återställs till 2022 års nivå. Det är ett modellresultat, inte ett bevis för att någon av grupperna ensam avgjorde valet.
– 65+ ökade mest av de breda åldersgrupperna och stod för 43,4 % av väljarkårens nettoökning. Det säger inte i sig hur gruppen påverkade valresultatet.
– Den största delen av den uppmätta förskjutningen mellan blocken återfinns i förändrade röstandelar inom kommunerna, snarare än i väljarkårens storleksökning eller förändrat valdeltagande.
– Resultaten talar därför för att förändrade röstpreferenser/röstandelar spelade en betydande roll, men tillgängliga data räcker inte för att exakt skilja denna effekt från förändrad demografisk sammansättning eller fördela den kausalt mellan olika grupper.

 

 

Demografi och riksdagsvalet 2026

Oberoende jämförelse med 2022

Slutrapport, 20 september 2026. Valresultat: Valmyndighetens fastställda slutresultat, filversion 19 september kl. 14.53.03.

• Den fastställda röstmarginalen är 49 484 röster, till fördel för S+V+MP+C gentemot M+KD+L+SD. Förändringen från 2022 är 95 780 röster. Mandaten har ändrats från 173–176 till 176–173.
• Väljarkåren växte med 275 965 personer. Av de fyra publicerade åldersgrupperna ökade 65+ mest: 119 672 personer enligt Valmyndighetens valdagstabeller. Antalet unga förstagångsväljare ökade med 44 039.
• 213 309 medborgarskap beviljades oktober 2022–augusti 2026. Av dessa gällde 150 620 vuxna och 62 689 barn vid beslutet. Detta är inte en räkning av nya röstberättigade eller av deras röster.
• Nya medborgare kan numeriskt ha påverkat ett så jämnt val. De prövade bakgrundsbaserade scenarierna vid 60 procents deltagande ger dock inte belägg för att gruppen vände majoriteten. Exempel med 165 000 röstberättigade ger omkring 27 000–39 000 rösters netto; mandatutfallet efter borttagning blir 175–174 eller 176–173 beroende på partifördelningen.
• Påståendena om ”invandrare” och ”muslimer” är inte empiriskt fastställda. Områdessamband respektive religionsundersökningar finns, men de identifierar inte gruppernas bidrag till förändringen mellan valen. Det vore också fel att därav slå fast att bidragen var noll.
• Andra förändringar är minst lika viktiga att pröva. Illustrativa tester av förändrade VALU-andelar bland unga respektive kvinnor kan var för sig vända mandatmajoriteten. De är inte säkra skattningar, kan överlappa och får inte summeras.
• En fullständig kausal rangordning av demografiska bidrag kan ännu inte göras. Registerbaserat valdeltagande efter grupp för 2026 saknas; SCB planerar publicering i maj 2027. Rapporten genomför därför exakta resultat- och geografiberäkningar, och skiljer dem från antagandebaserade demografiska scenarier.

A. Vad förändrades 2022→2026?

Fastställda nationella tal

I rapporten betecknar A = S+V+MP+C och B = M+KD+L+SD. Det är en analytisk gruppering. Den säger inte att fyra partier har ingått ett regeringsavtal eller att en viss statsminister automatiskt blir vald. ”Majoritet” nedan avser minst 175 av riksdagens 349 mandat för denna gruppering.

Mått	2022	2026	Förändring
Röstberättigade	7 775 390	8 051 355	+275 965
Avgivna röster	6 547 801	6 834 413	+286 612
Giltiga röster	6 477 970	6 767 429	+289 459
Valdeltagande	84,2119 %	84,8853 %	+0,6734 pp
A: S+V+MP+C	3 165 711	3 354 857	+189 146
B: M+KD+L+SD	3 212 007	3 305 373	+93 366
Röstnetto A−B	−46 296	49 484	+95 780
Mandat A–B	173–176	176–173	A +3; B −3

Valdeltagandet räknas som samtliga avgivna röster, även ogiltiga, dividerat med antalet röstberättigade. Partiandelar har däremot giltiga röster som nämnare. Skillnaden i valdeltagande är 0,6734 procentenheter; att subtrahera de avrundade talen 84,89 och 84,21 ger ett något annorlunda avrundningsresultat.

Parti	Röster 2022	Röster 2026	Andel 2022	Andel 2026	Δ pp	Mandat 2022→2026
M	1 237 428	1 343 448	19,10 %	19,85 %	+0,75	68→70
C	434 945	475 780	6,71 %	7,03 %	+0,32	24→25
L	298 542	361 187	4,61 %	5,34 %	+0,73	16→19
KD	345 712	417 490	5,34 %	6,17 %	+0,83	19→22
S	1 964 474	1 895 989	30,33 %	28,02 %	−2,31	107→99
V	437 050	568 781	6,75 %	8,40 %	+1,66	24→30
MP	329 242	414 307	5,08 %	6,12 %	+1,04	18→22
SD	1 330 325	1 183 248	20,54 %	17,48 %	−3,05	73→62
Övriga	100 252	107 199	1,55 %	1,58 %	—	0→0

Beräknat: A ökade med 189 146 röster och B med 93 366. A:s försprång ändrades därmed från −46 296 till +49 484: en förskjutning på 95 780, inte 96 655. Att SD tappade 147 077 röster och V ökade med 131 731 är stora partiförändringar, men avslöjar inte vilka individer som bytte parti. Även andra partier och inflödet av nya väljare påverkar differenserna.

Källor: Valmyndighetens slutliga resultatpaket, beslutsprotokoll och 2022 års rådata. Rösterna har stämts av mellan rike, kommuner och distrikt. Mandaten har dessutom räknats om oberoende, valkrets för valkrets.

Tidigare tal som måste ersättas

Den tidigare uppgiften 50 359 var preliminär. Det kompletta preliminära paket som sparades i arbetet gav 50 413; slutresultatet ger 49 484. Ingen av dessa versioner blandas med slutresultatet i huvudberäkningen. Även en tidig, ofullständig fil från den slutliga rösträkningen sparades: filnamnet ”slutlig” räckte inte för att den då skulle vara rikstäckande. Huvudfilen innehåller nu 6 626 av 6 626 distrikt, inklusive 314 uppsamlingsdistrikt.

B. Demografisk dekomposition

Vad som faktiskt går att dela upp

För en grupp g definieras nettot mellan A och B som:

D_g = E_g × t_g × v_g × d_g, där

• E är antalet röstberättigade;
• t är valdeltagandet;
• v är andelen giltiga röster bland avgivna röster;
• d = p(A)−p(B), räknat bland giltiga röster, inklusive att övriga partier kan få röster.

En demografisk dekomposition av förändringen kräver dessa uppgifter för samma gruppdefinition i båda valen. Gruppvisa röster kan inte läsas ur offentliga röstlängder: valhemligheten gäller. Registeruppgifter om deltagande och undersökningar om partival behöver kombineras, med deras respektive felkällor.

För totalsiffror och kommuner finns alla fyra faktorer. Rapporten använder en Shapley-dekomposition: varje faktors bidrag är dess genomsnittliga marginalbidrag över alla 24 ordningsföljder för de fyra förändringarna. Interaktionerna fördelas symmetriskt; summan blir exakt den observerade förändringen.

Komponent i förändrat A−B	Riket som en enhet	Summa av 290 kommuner
Antal röstberättigade	21,56	8 517,05
Valdeltagande	6,63	6 796,48
Giltighetsandel	0,78	250,76
Blockandel bland giltiga röster	95 751,03	80 215,71
Summa	95 780	95 780

Detta är bokföringsidentiteter, inte kausala förklaringar. Rikets storleks- och deltagandebidrag blir mycket små därför att blocknettot ligger nära noll och byter tecken. Kommunuppdelningen fångar dessutom att väljarkåren och deltagandet förändras olika på olika platser. Dess storlekskomponent är geografisk, inte ett identifierat bidrag från exempelvis naturalisering.

På kommunnivå ligger cirka 83,7 procent av nettosvängningen i förändrad lokal blockandel; cirka 8,9 procent i lokal storlek och 7,1 procent i lokalt deltagande. Inuti andelskomponenten kan det finnas både personers partibyten, inflyttning, kohorters inträde, dödsfall och ändrad sammansättning av dem som röstar. 80 216 röster får därför inte kallas en ren ”åsiktseffekt”.

En separat dekomposition av ökningen med 286 612 avgivna röster ger 233 324 genom fler röstberättigade och 53 288 genom högre nationellt deltagande. Den säger hur röstvolymen ökade, inte vilket block de extra rösterna gick till.

Den observerade förändringen i väljarkåren

Grupp	2022	2026	Förändring
18-29	1 327 082	1 351 991	+24 909
30-49	2 484 712	2 554 301	+69 589
50-64	1 847 102	1 908 897	+61 795
65+	2 116 494	2 236 166	+119 672
män	3 853 029	3 999 825	+146 796
kvinnor	3 922 361	4 051 530	+129 169
förstagångsväljare	439 311	483 350	+44 039

Observerat/beräknat: Gruppen 65+ stod för 43,4 procent av nettoökningen i väljarkåren. Detta betyder inte att den gav 43,4 procent av förändringen i valresultatet. Förstagångsväljarna är en delmängd av de yngre; kvinnor och män skär genom alla åldersgrupper. Raderna får inte summeras som oberoende tillskott.

Utlandssvenskarna ökade från 182 037 i SCB:s 2022-tabell till 231 502 i Valmyndighetens valdagstabell 2026, en ökning med 49 465. Övriga röstberättigade ökade med 226 500. Det krävs särskild statistik över utlandssvenskarnas röster och röstlängdsaktualitet för att tillskriva dem en partipolitisk effekt. Uppsamlingsröster är inte samma population som utlandssvenskar.

Befolkningsbokföringen kan schematiskt skrivas: väljarkåren 2022 + personer som uppnår rösträttsålder + nytillkomna svenska medborgare + övriga inträden/återinträden − dödsfall och andra utträden. Publicerade gruppsummor identifierar inte alla dessa flöden separat. Utvandring innebär inte automatiskt förlust av riksdagsrösträtt. Därför har inga totala invandrings- eller dödstal utan medborgarskapsavgränsning dragits direkt från väljarkåren.

Källor: Valmyndighetens ålders-, köns- och röstlängdsfiler och SCB ME0104T21. Definitioner och skillnader mellan källornas ålderstabeller behandlas i J.

C. Nya svenska medborgare

Hur stor är gruppen?

Observerat: Migrationsverkets månadsfiler innehåller följande beviljade förvärv, inklusive beslut i första och högre instans. Åldern är barn/vuxen vid beslutet.

Period	Vuxna vid beslut	Barn vid beslut	Samtliga
Okt–dec 2022	18 635	7 157	25 792
2023	48 061	19 269	67 330
2024	46 341	17 732	64 073
2025	24 901	12 584	37 485
Jan–aug 2026	12 682	5 947	18 629
Summa	150 620	62 689	213 309

Två preciseringar förändrar tolkningen:

1. Oktober 2022 är en regeringsperiodsbaslinje, inte valdagen. Mellan valet den 11 september 2022 och oktober finns ett glapp. Rösträtten 2026 bestämdes av registeruppgifterna den 14 augusti, inte av alla medborgarskapsbeslut fram till den 13 september. Åldersvillkoret gäller däremot 18 år senast valdagen. Även glappet mellan 2022 års kvalifikationsdag och valdag gör att ”nya röstberättigade 2026” och ”medborgare efter valet 2022” inte är identiska grupper.
2. 150 620 vuxna vid beslut är inte 150 620 verifierade nya väljare. Vissa barn har hunnit fylla 18. Vissa personer kan ha avlidit, sakna erforderlig folkbokföringsanknytning, återförvärva medborgarskap eller av andra skäl inte ingå som nytillkomna på det sätt som modellen antar. Emigration måste hanteras med reglerna för utlandssvenskar, inte som ett automatiskt avdrag.

Hela månader oktober 2022–juli 2026 ger 213 110 beviljanden, varav 150 471 vuxna. Om både september 2022 och hela augusti 2026 tas med blir det 220 010, varav 155 614 vuxna. Dessa är tidsmässiga omslutningar av månadsstatistiken, inte nedre/övre gränser för verklig rösträtt. De ofullständiga start- och slutmånaderna kan inte avgränsas till rätt dag i de publicerade månadsfilerna.

Uppgiften 60 503 barn reproduceras inte för perioden oktober 2022–augusti 2026; rätt summa i de använda filerna är 62 689. Den äldre uppgiften kan ha avsett en annan avgränsning eller version, men får inte återanvändas som verifierad totalsiffra.

Kontroll mot SCB, ålder och geografisk fördelning

SCB:s registerstatistik för kvartal 4 år 2022 till kvartal 2 år 2026 ger 210 779 registrerade medborgarskapsförvärv. Det är en annan period och statistisk process än Migrationsverkets beslutsstatistik. Årssummorna skiljer sig också: exempelvis 67 789 hos SCB respektive 67 330 hos Migrationsverket 2023. De får inte fogas ihop som om de vore samma serie. SCB:s 2025-statistik har dessutom röjandekontroll, vilket kan ge små avvikelser mellan delsummor och totaler. Opublicerade kvartal 2026 med nollvärden i API-uttaget behandlas som saknade, inte som noll förvärv.

SCB redovisar bland annat 10 224 nya medborgare i åldern 7–17 år 2023, 9 003 år 2024 och 7 762 år 2025, med ålder vid årets slut. En del av dem kan vara 18 år 2026. Exakt hur många kräver födelsedatum eller åtminstone ettårsåldrar och rätt händelsedatum. En jämn fördelning inom åldersintervallet är ett modellantagande.

Geografiskt används hela åren 2023–2025 i kommunanalysen, eftersom jämförbara kommunuppgifter finns för dessa år. Stockholm har 17 073 registrerade förvärv, Göteborg 13 607 och Malmö 9 182. Det gäller alla åldrar och registreringsårets kommun, inte en observerad fördelning av gruppens röster 2026. Flyttningar fram till valet kan ändra fördelningen. Den geografiska analysen i G skiljer därför denna indikator från ett faktiskt rösträttstillskott.

SCB:s kvartalsdata medger också en kontroll av tidigare medborgarskapsland, inte födelseland: i ovanstående kvartalsperiod är de största redovisade länderna Syrien 29 731, Eritrea 19 083 och Afghanistan 15 238, följda av Indien 9 263. Okänt medborgarskap omfattar 8 782 och statslöshet 4 172. Därmed kan varken födelseregion eller religion härledas exakt från denna fördelning.

”Nya medborgare” används här som ett brett förvärvsbegrepp. Naturalisering genom ansökan är en delmängd. År 2025 redovisade Migrationsverket 26 494 beviljanden genom ansökan och 10 991 genom anmälan. Tidigare kommunal eller europeisk rösträtt är inte tidigare rösträtt i riksdagsval; den ska därför inte dras bort från gruppen på den grunden.

Källor: Migrationsverkets statistik och originalfiler, SCB-tabellerna MedborgarByteTotK, MedborgarByteTotKCKM, MedborgarByteLandK och MedborgByteLandKCKM, med exakta uttag i beräkningspaketet. Rösträttens kvalifikationsdag.

Vad vet vi om deltagande och partival?

SCB:s totalräknade undersökning 2022 visar omkring 60 procents valdeltagande bland utrikes födda som blivit svenska medborgare 2011 eller senare. Det ger en empirisk jämförelsepunkt. Det mäter en betydligt bredare historisk kohort än dem som blivit medborgare efter 2022 och är inte ett observationstal för 2026. SCB, Deltagandet i de allmänna valen 2022, s. 40–41.

VALU-grupperna avser uppväxtbakgrund. ”Utomeuropeisk bakgrund” omfattar även den som har minst en förälder uppväxt utanför Europa. Den europeiska gruppen inkluderar övriga Norden. Dessa är inte specifika urval av nya svenska medborgare och inte SCB:s definition av utrikes född eller utländsk bakgrund.

VALU-kategori 2026	A	B	Netto A−B
Utomeuropeisk bakgrund	68,42 %	29,45 %	38,97 pp
Europeisk bakgrund inkl. övriga Norden	52,90 %	44,26 %	8,64 pp
Svensk bakgrund	47,69 %	50,90 %	−3,21 pp

De tidigare talen 68,3/29,3 och 52,5/44,7 överensstämmer alltså inte exakt med den nu hämtade visualiseringsversionen. Någon separat nordisk rad med 50,1/44,7 har inte verifierats i denna datakälla. Dessa tal används därför inte som säkra ingångsvärden. SVT:s definitioner och visualisering.

Granskning av SVT:s modell

SVT:s artikel anger ursprungsmixen 64 procent utomeuropeisk, 24 procent övrig europeisk och 6 procent nordisk; resterande 6 procent specificeras inte i metodtexten. Med 60 procents deltagande anges cirka 35 000 rösters netto före ålderskorrigering och cirka 30 000 efteråt. Artikeln säger själv att detta är en hypotes. SVT Verifierar, 16 september.

Egen beräkningskontroll: Om 213 309 personer används och de 6 ospecificerade procenten tilldelas den svenska VALU-profilen, medan hela den europeiska andelen 30 procent tilldelas den nu publicerade europeiska profilen, blir nettot ungefär 35 000. Modellen reproducerar därmed storleksordningen, men inte en verifierad röstsumma för verkliga nya medborgare. Mixen är inte oberoende verifierad som födelse-/uppväxtbakgrund för den röstberättigade kohorten.

Om samma modell i stället begränsas till 150 620 vuxna vid beslut blir nettot cirka 24 700. Med 165 000 antagna röstberättigade blir det cirka 27 100. Att räkna bort exakt en fjärdedel från 35 000 ger 26 250, inte 30 000. Ungefärliga ingångstal och okända detaljer kan förklara en del av skillnaden, men de publicerade uppgifterna räcker inte till en exakt reproduktion av 30 000.

Uppgiften 80 000 mot 45 000 innebär 125 000 blockröster. Vid 60 procents deltagande kräver redan det minst 208 333 röstberättigade, även innan röster på övriga partier och ogiltiga röster räknas in. Det kan inte samtidigt vara en modell med endast 150 000 röstberättigade. Benämningen ”övre gräns” för ett räkneexempel där barn inte räknats bort är dessutom inte en statistisk övre konfidensgräns för den verkliga effekten.

Egna känslighetstester

Scenarierna använder K = 150 000, 165 000 och 180 000, deltagande 40–80 procent samt flera preferensprofiler. Storlekstalen är ankare runt de verifierade vuxenbeviljandena med utrymme för åldrande barn och tidsavgränsning. De är inte ett statistiskt skattat intervall för rösträtt. Inte heller är alla ytterkombinationer belagda som lika sannolika.

Huvudprofilen blandar VALU-vektorerna 64 procent utomeuropeisk, 30 procent europeisk och 6 procent svensk bakgrund. Det ger d≈0,2734. Profilen ”enbart utomeuropeisk” ger d≈0,3897 och är ett tydligt alternativtest, inte en beskrivning av hela gruppen. Övriga röster finns kvar; profilerna normaliseras inte till två block.

Antaget antal röstberättigade	Deltagande	Netto, bakgrundsmix	Netto, enbart utomeuropeisk proxy
150 000	60 %	24 605	35 073
165 000	50 %	22 555	32 150
165 000	60 %	27 065	38 580
165 000	70 %	31 576	45 010
180 000	80 %	39 368	56 116

Tabellen antar att samtliga avgivna röster är giltiga. Ett giltighetsantagande på 99 procent minskar bidragen med en procent; det ändrar inte huvudbedömningen. För att nå 49 484 med 165 000 personer och 60 procents deltagande krävs d = 49,98 procentenheter. Om 98 procent röstar på A eller B motsvarar det cirka 74,0 procent på A och 24,0 procent på B. Det är klart högre netto än de två använda bakgrundsprofilerna.

Med huvudprofilen krävs omkring 110 procents deltagande om K=165 000, vilket är omöjligt. Med enbart den utomeuropeiska profilen krävs omkring 77 procent för att nå röstmarginalen. Dessa är röstbrytpunkter; mandatbrytpunkterna i H är andra.

Bedömning: Numerisk möjlighet finns. Ett verkligt nettobidrag och en kontrafaktisk majoritetseffekt är inte identifierade. Bakgrundsbaserade exempel kring 60 procents deltagande stödjer ett positivt netto för A, men belägger inte påståendet att de nya medborgarna avgjorde valet.

D. Utrikes födda och ”invandrare”

Här betyder utrikes född född utanför Sverige. Det innebär varken visst medborgarskap, viss religion eller att personen nyligen invandrat. Personer födda i Sverige med invandrade föräldrar ingår inte i den definitionen. SCB:s utländska bakgrund omfattar utrikes födda samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.

SCB redovisar 1 206 766 utrikes födda röstberättigade bosatta i Sverige 2022, omkring 15,9 procent av den bosatta väljarkåren. Därtill fanns 297 939 inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Inrikes födda med en utrikes född förälder var 530 241 och tillhör en annan kategori. SCB ME0104T23.

Födelseregionsfördelningen 2022 omfattar bland annat 481 411 från Asien, 375 361 från Europa utom Norden, 135 491 från Norden utom Sverige och 125 626 från Afrika. Turkiet och Cypern räknas till Europa i denna tabell. SCB ME0104T22.

För 2026 har ingen motsvarande slutlig registertabell över väljarkåren efter födelseland kunnat verifieras i de tillgängliga valtabellerna. Hela befolkningen innehöll 2 145 674 utrikes födda 2022 och 2 210 638 år 2025, en ökning med 64 964. Detta inkluderar barn och personer utan svenskt medborgarskap och är inte ökningen av utrikes födda riksdagsväljare. Personer som redan bodde i landet kan få medborgarskap utan att antalet utrikes födda invånare ändras. SCB:s befolkningsstatistik.

Deltagandet 2022 var omkring 67 procent bland utrikes födda och 89 procent bland inrikes födda. Mönstret varierade efter födelseregion och vistelsetid. Detta stöder inte ett enda homogent beteende för ”invandrare”. Något verifierat gruppvis deltagandetal för 2026 finns ännu inte i underlaget. SCB:s valdeltagandeundersökning 2022.

Kommunanalysen visar positiva samband mellan befintlig utrikes född befolkning och förändrad blockbalans, men ett nära nollsamband för förändringen i själva befolkningsandelen efter bredare kontroller. Ingendera observationen identifierar en individeffekt. Väljare födda i Sverige kan ha ändrat partival i samma kommuner, och naturalisering kan ändra väljarkåren utan att ändra befolkningens födelselandsandel.

Bedömning: Gruppens hela röstvolym är uppenbart tillräckligt stor för numerisk möjlighet. Men varken dess totala netto 2026 eller dess förändring sedan 2022 är observerad med den precision som behövs. Att ta bort alla utrikes föddas röster 2026 besvarar en annan fråga än vad som förklarar förändringen från 2022. Formuleringen ”invandrare avgjorde valet” är därför inte empiriskt fastställd.

E. Muslimer

Religiös tillhörighet analyseras separat. Ingen person har klassificerats som muslim utifrån land, föräldrabakgrund eller bostadsområde.

Det finns surveydata. I Novus juliundersökning 2026 ställdes en fråga om självupplevd religiös tillhörighet, oberoende av hur troende man är. Publiceringen anger 5 726 intervjuer. Tabellen redovisar 2,7 procent i kategorin islam, medan löptexten nämner 2,6 procent och ungefär ±0,4 procentenheter. Undergruppens oviktade antal och effektiva stickprovsstorlek redovisas inte. Hela urvalet multiplicerat med gruppandelen blir ungefär 150, men det är inte ett verifierat undergrupps-n.

Den publicerade tabellen ger S 61,6, V 18,7, MP 4,9 och C 0,6 procent: A sammanlagt 85,8 procent, mot B 14,2. Det är partisympati i juli, inte observerade röster i september. Sidan kompletterades senare med en analys av maj–augusti på 22 926 intervjuer; den äldre tabellen är fortfarande märkt juli och textens periodangivelser är inte helt enhetliga. Det större urvalet tillskrivs därför inte automatiskt julitabellens procentsatser. Novus ordförandes primärredovisning på Globeknot.

Historiska SOM-resultat ger också stöd för en genomsnittlig vänsterorientering i den självidentifierade gruppen. Ett faktablad samlar 673 muslimska respondenter för partisympati 2005–2019. Ett sådant flerårsunderlag säger inte hur gruppen förändrade sitt röstande mellan just 2022 och 2026. Göteborgs universitet, faktablad 2021:1 i samlingen 2018–2022.

Modellillustration: 2,7 procent av 2026 års väljarkår motsvarar cirka 217 000 personer. Om deras valdeltagande antas vara 60 procent och juliundersökningens nettosympati 0,716 antas bli faktiska röster, motsvarar hela gruppens netto cirka 93 000 röster. Det visar numerisk möjlighet. Det är inte en skattning av förändringen sedan 2022. Vid samma gruppstorlek och preferenser skulle enbart ett ökat valdeltagande behöva vara omkring 32 procentenheter för att skapa 49 484 extra nettoröster. Någon sådan ökning är inte belagd här.

Bedömning: Det finns data om religiös självidentifikation och partisympati, så ”inga data finns” vore fel. Men underlaget saknar en jämförbar, tillräckligt precis 2022–2026-serie för gruppstorlek, faktiskt deltagande och faktiskt partival. ”Muslimer avgjorde valet” är därför inte fastställbart. Argumentet att gruppen är liten räcker samtidigt inte för att utesluta en utslagsgivande effekt i ett jämnt val.

F. Andra demografiska grupper

Ålder och generation

VALU:s förändring i blocknetto bland röstande är:

Ålder	Netto 2022	Netto 2026	Förändring
18–21	−17,75 pp	−3,09 pp	+14,66 pp
22–30	−2,87 pp	+2,75 pp	+5,62 pp
31–64	−1,26 pp	−2,18 pp	−0,92 pp
65+	+6,34 pp	+6,43 pp	+0,09 pp

Det starkaste positiva skiftet bland dessa åldersgrupper finns hos 18–21-åringar. Gruppen ligger fortfarande svagt på B:s sida 2026; en grupp behöver alltså inte ha A-majoritet för att dess förändring ska gynna A.

Förstagångsväljare efter uppnådd rösträttsålder är inte exakt samma population som VALU:s 18–21-åringar. Valdagarnas datum skiljer sig, vissa är äldre än 21 men har just fått rösträtt av annan orsak, och nya medborgare kan finnas i flera åldrar. Här används 483 350 endast som en uttrycklig storleksapproximation i ungdomsscenariot.

Om 483 350 personer antas rösta till 84 procent, och deras partifördelning återställs från 2026 års till 2022 års VALU-profil, förändras blocknettot med cirka 59 500. Efter omräkning blir A–B 174–175 mandat. Vid 60 procents antaget deltagande blir effekten cirka 42 500 och mandatutfallet 175–174. Detta visar känsligheten och att andra grupper kan vara kontrafaktiskt utslagsgivande. Det identifierar inte en verklig kausal ungdomseffekt: olika födelsekohorter jämförs och gruppstorleken är approximativ.

För 65+ är preferensförändringen liten. Med 85 procents konstant deltagande motsvarar deras observerade storleksökning, värderad med 2022 års VALU-netto, cirka 6 450 rösters partiellt bidrag. Preferensförändringen på 2026 års gruppstorlek motsvarar cirka 1 690. Det är inte hela åldrandets effekt, eftersom åldersgrupper även lämnas när personer blir äldre och de överlevande kohorterna inte är identiska.

För 80+ finns 596 239 röstberättigade i SCB:s 2022-tabell, varav 590 342 bosatta i Sverige. Valmyndighetens hämtade 2026-fil bryter inte ut 80+ från 65+, och VALU-visualiseringen skiljer inte heller ut dem. En exakt 2022–2026-dekomposition för 80+ kan därför inte göras. SCB:s tidigare statistik visar att deltagandet faller efter 80 års ålder; en växande äldregrupp kan inte automatiskt antas ha oförändrat deltagande.

Kön

Kvinnornas VALU-netto A−B ändrades från cirka +12,32 till +14,06 procentenheter; männens från −13,97 till −13,51. En mekanisk återställning av kvinnornas preferenser, med 2026 års gruppstorlek och 85 procents deltagande, ger omkring 59 900 rösters skillnad. Ett motsvarande test för män vid 84 procents deltagande ger omkring 15 300.

Detta är mycket känsligt för små skillnader i undersökningsandelar när grupperna omfattar miljoner personer. Utan effektiva undergruppsurval, vikter och kovarianser går det inte att sätta ett korrekt konfidensintervall på dessa förändringar. Kvinnoscenariot är alltså inte ett belägg för att kvinnors ändrade beteende ensamt orsakade valutgången.

Den rena förändringen i könssammansättning, med oförändrade 2022-preferenser och ett gemensamt antaget deltagande på 85 procent, ger däremot bara cirka −2 244 nettoröster för A på 2026 års väljarkår. Det illustrerar skillnaden mellan ändrad gruppstorlek/andel och ändrat beteende.

Utbildning, inkomst och yrke

Utbildnings- och inkomstskillnader kan inte ersättas med födelseland. SCB:s totalräknade 2022-statistik visar deltagande omkring 74 procent för förgymnasial, 85 för gymnasial och 92 för eftergymnasial utbildning. Motsvarande observerade deltagande för 2026 saknas.

VALU:s publicerade 2026-tabeller visar stora preferensskillnader mellan utbildningsnivåer. Men de utbildningskategorierna kan inte direkt läggas på SCB:s kommunbefolkning 16–74 år och kallas antal röster: väljarkåren omfattar andra åldrar, medborgarskapsvillkor och gruppvisa deltaganden. Därför görs ingen sådan falskt precis beräkning.

I stället kontrolleras kommunernas valförändring för förändrad eftergymnasial utbildningsandel 2022–2025 och förändrad median nettoinkomst 2022–2024. Det senare gäller personer 20–64 år som ingår i inkomsttabellens population, inte samtliga väljare, och mäts nominellt. Yrkesgrupperna arbetare, tjänstemän och företagare/jordbrukare finns även i de sparade VALU-uttagen; det saknas matchande observerade gruppstorlekar och 2026-deltagande för en fullständig valdekomposition.

Vilka bidrag är störst på samma modellgrund?

Scenario	Ungefärligt nettobidrag för A	Vad som hålls fast/ändras
Kvinnors ändrade preferens	+59 900	2026-storlek; deltagande 85 %; återställ VALU 2022
Unga/förstagångsväljares ändrade preferens	+59 500	483 350 personer; deltagande 84 %; VALU 18–21 som proxy
Nya medborgare, bakgrundsmix	+27 100	165 000 personer; deltagande 60 %; noll tidigare riksdagsröster
Mäns ändrade preferens	+15 300	2026-storlek; deltagande 84 %; återställ VALU 2022
Ökat antal 65+, partiell storlekseffekt	+6 450	Deltagande 85 % och VALU-netto 2022
65+, ändrad preferens	+1 690	2026-storlek; deltagande 85 %; återställ VALU 2022

Tabellen jämför uttryckliga ändringar, inte gruppers hela stöd. Medborgarskapsraden använder noll riksdagsröster före inträdet som baslinje; övriga preferensrader återställer en 2022-profil. De har olika identifikationsproblem och är inte utbytbara kausala effekter. Kvinnor, unga och nya medborgare överlappar. Summan av raderna saknar därför mening.

VALU omfattar 13 709 svarande 2026 vid 93 vallokaler och 68 förtidsröstningslokaler. Visualiseringen viktades mot preliminärt valresultat den 14 september; 2022 har viktats mot det årets resultat. Gruppvis bortfall, urval av lokaler och vikter påverkar osäkerheten. Att rapportens nationella rösttal är slutliga gör inte dessa surveyandelar slutliga eller felfria. SVT:s metodredovisning och VALU:s seminarierapport 2026.

G. Geografisk kontroll

Matchning av distrikt och fullständighet

Valmyndighetens jämförelsenyckel innehåller 5 024 direkt jämförbara, 35 jämförbara mot flera och 1 253 icke jämförbara ordinarie distrikt 2026. De 5 059 jämförbara distrikten kopplas till 5 094 unika gamla distrikt utan dubbelräkning. Deras röster 2026 uppgår till 5 207 585, cirka 76,2 procent av samtliga avgivna röster.

En konkret rättelse krävdes: för Tranås Norra–Sommen, kod 06870101, har ett gammalt distriktsnummer fått en extra inledande nolla, 006870101. Det normaliseras till befintliga 06870101, tillsammans med 06870102. Ingen annan omatchad geografi har fördelats med godtyckliga vikter.

Jämförelsen mellan de separata 2022-filerna och de inbäddade 2022-talen i 2026-filen gav fyra små avvikelser i distriktsnettot, sammanlagt nio röster. Distriktsanalysen använder de separat publicerade 2022-talen; avvikelserna sparas. Kommunernas samtliga kontrollerade 2022-summor stämmer exakt mellan källorna. Därför används kommunnivån för den fullständiga områdesanalysen.

I de jämförbara distrikten är nettosvängningen +51 854. Resterande +43 926 finns i andra ordinarie distrikt och uppsamlingsdistrikt. Den delmängd som kan direktmatchas ska inte presenteras som hela landet.

Uppsamlingsdistrikt	2022	2026
Antal distrikt	314	314
Avgivna röster	223 678	363 258
Giltiga röster	220 641	358 720
A−B	+796	+17 246

Uppsamlingsnettot förändrades med +16 450. Det har inte försvunnit ur kommun-, valkrets- eller riksanalysen. Eftersom distrikten inte har en egen separat väljarkår beräknas inget eget valdeltagande för dem och deras röster fördelas inte tillbaka till enskilda bostadsdistrikt utan underlag.

Källa: Valmyndighetens geografiska jämförelsenyckel och rådata.

Var skedde förändringen?

Stockholms kommun bidrog med +30 152, Göteborg +26 872, Malmö +25 090, Uppsala +11 481 och Lund +6 700 till förändringen i A−B. De tre största kommunerna står tillsammans för +82 114. På motsatt sida ligger bland annat Örnsköldsvik −3 770, Piteå −2 930 och Gotland −2 375. Detta är nettoförändringar av röstantal, inte individers väljarövergångar.

En indelning av de 290 kommunerna i fem lika stora grupper efter befolkningens andel utrikes födda 2022 visar:

Kommunfemtedel efter andel utrikes födda	Deltagande 2022	Deltagande 2026	Förändring A−B
1 (lägst)	87,01 %	86,67 %	−27 314
2	86,48 %	86,33 %	−23 255
3	86,03 %	85,84 %	−12 583
4	85,18 %	85,75 %	+4 976
5 (högst)	81,90 %	83,41 %	+153 956

Den högsta femtedelen har således tydligt högre deltagande och en stor positiv blocksvängning. Men klassificeringen gäller hela kommuner och är inte Polisens definition av utsatta områden.

På direkt jämförbar distriktsnivå finns också konkreta ökningar: Spånga 17 Rinkebysvängen N från 45,54 till 54,57 procent och Herrgården från 50,41 till 60,16 procent. Dessa kvoter avser röster räknade på distriktet dividerat med dess röstberättigade. De saknar senare uppsamlingsröster och ska därför inte förväxlas med registermätt slutligt deltagande för alla boende. De styrker att röstandet på vissa distriktsräkningar ökade, men inte vilka befolkningsgrupper som stod för ökningen.

Multivariata områdessamband

Alla 290 kommuner matchas på fyrsiffrig kommunkod. Utfallet är förändringen i (A−B)/giltiga röster, i procentenheter. Befolkningsandelar gäller 2022 och 2025; inkomst gäller 2022 och 2024. Därmed analyseras de senaste tillgängliga demografiska förändringarna, inte en komplett registerbild på valdagen 2026.

Den enkla oviktade korrelationen är 0,603 mellan befintlig utrikes född andel 2022 och valförändringen, men bara 0,047 mellan förändrad utrikes född andel och valförändringen. Spearmans rangkorrelationer är 0,596 respektive 0,038.

Grundmodellen kontrollerar för förändrade andelar yngre och äldre röstberättigade, eftergymnasial utbildning, logaritmerad inkomstförändring och kommunstorlek. Storlek är en grov urbanitetsindikator, inte ett mått på tätortsgrad. Den utökade modellen lägger till utgångsnivåer för utrikes född andel, utbildning, inkomst och blockbalans.

Indikator	Röstviktad modell	Koefficient	Ungefärligt 95 %-intervall
Δ andel utrikes födda	Grundmodell	0,40	−0,45 till 1,26
Δ andel utrikes födda	Utökad	−0,01	−0,54 till 0,53
Nya medborgare / väljarkår 2022	Grundmodell	2,19	1,47 till 2,91
Nya medborgare / väljarkår 2022	Utökad	0,40	−0,56 till 1,35

Koefficienterna avser förändrad blockbalans i procentenheter per en procentenhets förändring av respektive indikator. Naturalisationsindikatorn är alla registrerade förvärv 2023–2025 per 100 röstberättigade 2022, inklusive barn. Intervallen är approximativa modellintervall med heteroskedasticitetsrobusta HC3-standardfel, inte konfidensintervall för en individkausal effekt. Rumsligt korrelerade fel hanteras inte fullt ut.

För förändringen i utrikes född andel är sambandet inte stabilt skilt från noll efter kontroller. För nya medborgare finns ett positivt samband i grundmodellerna, men det försvagas kraftigt i den utökade röstviktade modellen. Den oviktade utökade modellen förblir positiv. Att utesluta Stockholm, Göteborg och Malmö ur den röstviktade grundmodellen ger fortsatt positiv koefficient, cirka 2,00, men löser inte problemet med utgångssammansättning och andra samtidiga förändringar.

Tolkning: Områdesmönstren är förenliga med flera mekanismer, däribland mobilisering och naturalisering, men också med förändrat beteende bland sedan länge röstberättigade. Modellerna kan inte avgöra vilken individgrupp som lade de förändrade rösterna. Inga kommunkoefficienter multipliceras därför upp till ett påstått nationellt antal ”invandrarröster”.

H. Kontrafaktiska tester

Fyra betydelser av ”avgjorde”

Numerisk möjlighet: en grupp eller dess tänkbara förändring kan vara stor nog att nå en relevant marginal. Om gruppens möjliga netto inte når marginalen är en sådan rösteffekt utesluten under just avgränsningen; om det når den är effekt inte bevisad.

Uppskattat netto: E×t×v×d kan beräknas med underbyggda ingångsvärden. I denna rapport är nya medborgares verkliga t och d inte observerade, varför resultaten kallas modellscenarier.

Kontrafaktisk rösteffekt: A−B byter tecken när en specificerad förändring tas bort. Att avlägsna hela en redan existerande grupp är en annan intervention än att återställa dess beteende till 2022. Vid ett rent byte från A till B förändrar en röst nettot med två; vid borttagning av en A-röst med ett. Dessa operationer blandas inte.

Mandateffekt: ett parti eller en gruppering ändrar antal mandat efter full omräkning. Att A tappar ett mandat från 176 till 175 är en mandateffekt men inte förlust av majoritet.

Mandatmodellens kontroll

Modellen räknar 310 fasta mandat i de 29 valkretsarna med första divisorn 1,2 och därefter udda divisorer. Den räknar nationell rätt till mandat, eventuell återföring av överskjutande fasta mandat och 39 utjämningsmandat. Vid placering av ett första utjämningsmandat används röstetalet utan division med 1,2.

Resultatet återger samtliga parti–valkretskombinationer, fasta mandat och totalmandat exakt för både 2022 och 2026. De prövade huvudscenarierna håller alla åtta riksdagspartier över fyra procent; inget annat parti når den relevanta tolvprocentsspärren i en valkrets. Programmet stoppar om ett huvudscenario passerar den nationella spärren. Modellen ska därför inte användas okontrollerat för helt andra scenarier där småpartispärrar blir avgörande. Lokala exakta likheter i hypotetiska jämförelsetal hanteras med en fast ordning; de kan påverka mandatets geografiska placering men inte den nationella tilldelningen i de redovisade scenarierna.

Borttagna röster fördelas i första hand proportionellt mot respektive partis faktiska röster i valkretsarna. Ett alternativ använder valkretsarnas totala röstvolym. Det senare är också ett antagande, inte en observerad bostadsfördelning för nya medborgare. I huvudrutnätet påverkar detta inte den nationella mandatfördelningen, eftersom utjämningen återställer den nationella fördelningen.

Källa till reglerna: Valmyndighetens manual för mandatfördelning.

Centrala testresultat

Kontrafaktiskt scenario	Borttaget netto för A	Kvarvarande A−B	Mandat A–B
Faktiskt slutresultat	—	49 484	176–173
Ta bort nya medborgare: bakgrundsmix	27 066	22 418	175–174
Ta bort nya medborgare: utomeuropeisk proxy	38 581	10 903	175–174
Samma mixnetto, rikets partier inom block	27 065	22 419	176–173
Återställ unga till VALU 2022	59 522	−10 038	174–175
Återställ kvinnor till VALU 2022	59 886	−10 402	174–175

Ett generiskt test med K=165 000, deltagande 60 procent och netto d=0,50 tar bort omkring 49 500 nettoröster. A:s nationella röstmarginal försvinner då, men mandatutfallet blir i båda testade fördelningarna inom blocken 175–174. Vid d=0,60 blir nettot omkring 59 400 och mandatutfallet 174–175. Ingen av dessa preferensnivåer har observerats för nya medborgare; de visar varför röster och mandat behöver testas separat.

I det stegvisa testet längs respektive fasta preferensprofil erhålls följande första majoritetsförlust, efter prövning av varje heltalsvärde för den hypotetiska röstvolymen:

Profil för borttagna röster	Antagen röstvolym vid första A≤174	Borttaget A−B-netto
Bakgrundsmix	205 268	56 119
Enbart utomeuropeisk proxy	148 345	57 811
Samma mixnetto, rikets partifördelning inom block	214 532	58 651

Röstvolymen är K×t×v före fördelning på partier; en liten andel ligger utanför de åtta partierna. De partierna är under spärrarna och deras individuella mandatantal förblir noll. För den utomeuropeiska profilen kräver 148 345 vid K=165 000 omkring 89,9 procents deltagande, mer än de 77 procent som behövs för att nå den nationella röstmarginalen. Brytpunkterna gäller den angivna vägen genom partifördelningen, inte alla tänkbara fördelningar av ett visst blocknetto.

Robusthetsbedömning: I de tre bakgrundsbaserade profilerna, K=150 000–180 000, deltagande 40–80 procent, två geografiska fördelningar och 99–100 procents giltighet vänds inte majoriteten. Det är robust inom detta specificerade rutnät, inte ett bevis mot varje möjlig partifördelning för nya medborgare. De bredare preferenstesterna visar att en vändning är matematiskt möjlig med starkare A-netto.

Att både ett kvinnoscenario och ett ungdomsscenario kan vara utslagsgivande innebär inte två oberoende orsaker som kan summeras. Detsamma gäller religion, födelseland och medborgarskap. Ett gemensamt individunderlag eller en försvarbar modell för deras samvariation behövs för en överlappskorrigerad attribution.

I. Vad vet vi – och vad vet vi inte?

Fråga	Slutsats	Evidensnivå
Invandrare avgjorde valet?	Numerisk möjlighet finns, men förändringen i en definierad utrikes född väljarkår är inte identifierad. Områdessamband bevisar inte individers bidrag.	Inte fastställbart
Nya svenska medborgare avgjorde valet?	Antalet förvärv är verifierat. Faktisk rösträtt, deltagande och partival i kohorten är inte gemensamt observerade. Huvudscenarierna vänder inte majoriteten; starkare preferensantaganden kan göra det.	Observerade beviljanden; modellscenarier för effekt
Muslimer avgjorde valet?	Surveydata stöder en vänsterorienterad partisympati i gruppen, men saknar tillräcklig jämförelse av faktiskt röstande 2022–2026.	Estimerade sympatier; inte fastställbar effekt
Vilken demografisk förändring var störst?	65+ ökade mest av de direkt jämförbara breda åldersgrupperna. Det är inte en rangordning av politiska effekter.	Observerat/beräknat
Vilka grupper kan ha varit utslagsgivande?	Bland annat unga och kvinnor i explicita preferensscenarier; nya medborgare under starkare nettoantaganden. Flera kan uppfylla samma kontrafaktiska villkor.	Modellscenario
Hur mycket förklaras av demografi, deltagande och beteende?	Exakt geografisk uppdelning är möjlig, men inte en full demografisk/kausal uppdelning. Kommunernas bokföring ger +8 517 storlek, +6 796 deltagande, +251 giltighet, +80 216 blockandel.	Beräknad identitet; ej kausal attribution
Vilka vanliga slutsatser går för långt?	Att beviljanden är väljare, att bakgrund är religion, att hela gruppens stöd är dess förändring, att en områdeskorrelation identifierar individer, eller att 30 000 rösters netto automatiskt avgör en mandatmajoritet.	Metodologiskt klarlagt

Observerat betyder direkt redovisat i register eller valresultat. Beräknat betyder deterministiskt härlett ur sådana uppgifter. Estimerat används om urvalsundersökningar. Modellscenario betyder att någon nödvändig faktor antas. Inte fastställbart betyder att underlaget inte identifierar slutsatsen; det är inte ett sanningsvärde för ett politiskt påstående.

De viktigaste kvarstående databehoven är: 2026 års röstlängd kopplad till medborgarskapsdatum och födelsedatum; gruppvist faktiskt deltagande; jämförbara mikrodata för partival med dokumenterade vikter och undergruppsurval; samt ett gemensamt underlag för överlapp mellan ålder, kön, utbildning, bakgrund och religion. SCB:s planerade valdeltagandepublicering i maj 2027 kan minska en del av osäkerheten, men register över valdeltagande avslöjar fortfarande inte partival. SCB:s arbetsplan 2026, s. 10.

J. Källor, definitioner och reproducerbara beräkningar

Filer och versionshantering

Det medföljande paketet innehåller originalfiler, frågeuttag, metadata, körbar analys och resultat i CSV/JSON. En källförteckning med URL och SHA-256-kontrollsumma gör det möjligt att skilja filversioner. Valmyndighetens slutpaket har MD5 8162d2cd73ecd0a24ef21632f272dfb2, identiskt med myndighetens leveranskontroll.

Underlag	Version/referenstid	Användning
Valmyndigheten, slutlig JSON riksdag 2026	2026-09-19 14:53:03, alla 6 626 distrikt	Nationella och lokala röster, mandat
Valmyndigheten, separata resultatfiler 2022	Slutliga 2022-tal; hämtad aktuell fil	Oberoende kontroll och distriktsjämförelse
Valmyndigheten, ålder/kön/rösträtt	Valdagen 2022 respektive 2026; 2026-fil daterad 18 september	Väljarkårens sammansättning
Officiell jämförelsenyckel	2026-08-17	Distriktsmatchning
Migrationsverket	Månader 2022–augusti 2026, aktuella filer hämtade 19 september	Beviljanden och barn/vuxna
SCB ME0104T21–T23, ME0105T28	Val 2022	Bosättning, bakgrund, födelseregion, deltagande
SCB MedborgarByteTotK / …CKM	2022–2025	Ålder och kommun för registrerade förvärv
SCB MedborgarByteLandK / MedborgByteLandKCKM	Till andra kvartalet 2026	Tidigare medborgarskapsland
SCB InrUtrFoddaRegAlKon / …CKM	2022 och 2025	Kommunernas hela befolkning efter födelseregion
SCB Utbildning	2022 och 2025, 16–74 år	Eftergymnasial andel i kommuner
SCB NetInk02	2022 och 2024, 20–64 år	Median nettoinkomst
SVT/VALU	2022 och preliminärt viktad 2026-version	Beskrivande preferenser och scenarier
Novus/Globeknot och GU/SOM	Juli/maj–augusti 2026 respektive historiska flerårsdata	Separat religionsgranskning

SCB:s API-uttag använder basadressen https://api.scb.se/OV0104/v1/doris/sv/ssd/. Exakta tabellvägar, valda värden och svar sparas i paketet. Variabler som kan elimineras i API:et väljs uttryckligen i de detaljerade uttagen: att utelämna exempelvis födelseregion ger annars en total, inte båda undergrupperna.

Avgränsningar som påverkar jämförelsen

• Ålder: huvudjämförelsen använder Valmyndighetens valdagstabeller på båda sidor. SCB:s 2022-tabell redovisar andra åldersfördelningar, bland annat 2 147 777 personer 65+ och 439 560 förstagångsväljare, mot Valmyndighetens 2 116 494 och 439 311. Registeranknutna referenstider/åldersdefinitioner och bearbetning skiljer sig; skillnaden för förstagångsväljare har inte fullt kunnat förklaras med publicerad metadata. Serierna blandas inte. Med SCB:s alternativa 65+-baslinje blir ökningen 88 389, fortfarande störst bland de fyra breda åldersgrupperna.
• 2026 års webbsida jämfört med fil: översiktssidan innehöll tidigare kvalifikationsdagstal som inte var samma som den aktuella valdagstabellen. Här används filens 8 051 355 och 483 350, som för totalen stämmer med slutresultatet.
• Rösträtt och befolkning: kommunernas befolkningsvariabler inkluderar barn och icke svenska medborgare. De används endast som områdesegenskaper. Utbildnings- och inkomstpopulationerna har ytterligare avgränsningar.
• Valdeltagande: SCB:s individbaserade deltagandestatistik och Valmyndighetens rösträkningskvoter kan skilja sig i population och hantering. 2022-tal återanvänds som antaganden endast där detta uttryckligen anges.
• 2025 års SCB-data: röjandekontroll kan påverka små skillnader. De modeller som använder årsändringar ska läsas med detta i åtanke.
• Geografi: inga DeSO- eller RegSO-områden har godtyckligt översatts till valdistrikt. Alla kommuner ingår, inga kommuner faller bort ur regressionsmodellerna. Distriktsanalysen särredovisar de geografier som inte kan matchas.
• Urvalsosäkerhet: inga påhittade undergruppsstorlekar eller konfidensintervall används för VALU. Ett korrekt intervall för p(A)−p(B) behöver bland annat kovariansen mellan blockandelarna och design/viktning; partiernas felmarginaler kan inte bara adderas.

Kontroller

Kontrollerna omfattar nationella/kommunala/distriktsvisa summor, alla 29 valkretsars mandat för två val, geografiskt bortfall och dubbletter, vuxna plus barn mot månadstotaler, samt att dekompositionernas komponenter summerar till observerad förändring. Korrigeringar och kända källskillnader är dokumenterade i stället för att döljas genom avrundning.

Rapportens slutsats är avsiktligt avgränsad: det fastställda valresultatet och flera demografiska förändringar är väl belagda. Underlaget medger ett antal informativa kontrafaktiska tester, men inte att någon av de tre omdebatterade grupperna pekas ut som empiriskt fastställd ensam förklaring till förändringen mellan 2022 och 2026.

COPYRIGHT © 2026 Alla rättigheter förbehållna. Webbplatsens innehåll, inklusive texter, grafik och annat material, skyddas av tillämplig upphovsrättslagstiftning och får inte kopieras, publiceras eller användas kommersiellt utan föregående skriftligt tillstånd, annat än vad som är tillåtet enligt lag.